Varför kan en humanist vilja vara ateist eller agnostiker

Vad är humanism?

Lästid 5 minuter

Humanismen är mer en tankeströmning än ett heltäckande livsåskådning. Historiskt äger den haft stor innebörd för alla västerländska demokratier genom sin betoning från människovärdet. Samtidigt har den låtit sig förenas tillsammans med vitt skilda religiösa samt politiska uppfattningar. Man är kapabel tala om både enstaka kristen humanism, en naturalistisk och en existentialistisk.

Humanismen förenar medmänsklighet och förnuft inom en strävan att producera ett bättre samhälle, var ansvaret läggs på människan själv. Demokrati och mänskliga rättigheter är universella värden som måste gälla samtliga människor, oavsett var man råkar leva.

En sekulär livssyn

Grundläggande för humanismen är bedömande tänkande och en vetenskaplig kunskapssyn. Humanismen är ett sekulär - icke-religiös - livssyn som anser för att det inte finns några förnuftiga skäl att tro på religiösa dogmer, gudar eller övernaturliga förklaringar från tillvaron.

Människan är alltings mått

Utmärkande för humanismen ä

Alla sekulära humanister är ateister eller agnostiker. Men alla ateister och agnostiker är inte sekulära humanister. Är sekulär humanism en tro? Ordet tro har flera betydelser på svenska. Dels som religiöst begrepp – man kan vara ”troende” på en eller flera gudar. Dels kan man ha tillit till någon – som i ”Jag tror på dig.”. 1 sekulär humanism 2 De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller ateism. En agnostiker (agnosticism = "icke vetande") är en person som anser att man inte kan veta något om Guds existens. En ateist (ateism = icke gudstroende, gudsförnekare) menar att det inte finns några skäl att tro på Guds existens. 3 vad är en humanist 4 Sekulär humanism är ett sätt att närma sig livet som är baserat på medmänsklighet och förnuft. Humanister menar att synen på verkligheten bäst grundas i det mänskliga förnuftet och att etik bäst grundas på medmänskliga hänsyn. vi bör därför leva vårt liv så fullt som möjligt och underlätta för andra att göra detsamma. 5 ”en överträdelse av en natur-lag genom en särskild vilje-yttring från Gudomens sida eller genom någon osynlig agents mellankomst” Naturlagarna bygger på en ”fast och oföränder-lig erfarenhet”. Ett underverk är en händelse som är erfarenhetsmässigt – empiriskt – omöjlig. En högre makt ingriper och upphäver ”den. 6 Humanismen är mer en tankeströmning än en heltäckande livsåskådning. Historiskt har den haft stor betydelse för alla västerländska demokratier genom sin betoning av människovärdet. Samtidigt har den låtit sig förenas med vitt skilda religiösa och politiska uppfattningar. Man kan tala om både en kristen humanism, en. 7 humanism livsåskådning 8 Ett sekulärt, öppet och demokratiskt samhälle är en förutsättning för verklig religion- och livsåskådningsfrihet. 9 Humanismen är mer en tankeströmning än en heltäckande livsåskådning. 10 att vara ateist innebär att man inte tror på guds existens medans en agnostiker inte har någon syn i den frågan eftersom ingen vet om det finns eller inte finns en gud hur har religionskritiken sett ut genom åren, Darwin, Freud, Marx och Hedenius kritik mot kristendomen. 12

Vad menar Stefan Einhorn?

lördag 18 juli | Postad från Christer Sturmark i Religion

Stefan Einhorn skriver en intressant artikel i DN (14/7) som han kallar ”ett agnostiskt manifest”. Artikeln formulerar bland annat sju punkter, som i princip uttrycker samma sak som förbundet Humanisternas idéprogram och Humanisternas sekulära manifest (DN 19/6). (Se jämförelse i slutet av denna artikel).

Det existerar glädjande att Einhorn ansluter sig till Humanisterna idéer, även om det ägde varit enklare för honom att bara skriva beneath Humanisternas sekulära manifest.

Det existerar dock det övriga inom hans artikel som förbryllar: Trots att han helhjärtat ansluter sig till Humanisternas värdegrund, tycks han ändå vilja definiera sig vilket något annat än Humanist (i den sekulära fras som utgör förbundet Humanisternas värdegrund). I huvudsak tycks denna skillnad handla angående tillämpningen av ordet ”agnosticism”. Einhorn använder begreppet vid ett otydligt sätt, samt jag är inte säkert på att han egen vet vad han me