Knäpps och har hals webbkryss
Prstens klder
Mässhake
Under nattvarden bär prästen en mässhake ovanpå alba, cingulum och stola. Mässhaken ser ut ungefär liksom en poncho. Dess ursprung är manteln, ytterplagget vilket användes på Jesus tidsperiod. Mässhaken är ofta vackert dekorerad, inte minst på ryggsidan.
Precis som stolan så finns mässhaken i olika liturgiska färger, beroende på när på kyrkoåret den används.
Ordet mässhake kommer från fornsvenskans messuhakul, där termen hakul betyder kappa alternativt skjorta.
Korkåpa
Korkåpan använder prästen utanpå alba eller röcklin, nära högtidliga gudstjänster, dop samt vigsel.
Den liknar en nära mantel, som knäpps över bröstet med ett spänne och har en sköld av tyg som hänger ner på ryggen. detta här plagget har också alla Sveriges biskopar, dock d&ar
FINGER fiŋ4er, r. l. m. l. n. (r. l. m. PJGothus Savonarola SyndSp. K 2 a() osv.; n. Luk. 46(NT ) osv.; jfr anm. nedan); best. -n, ss. n. fingret (() fingeren VRP , s. ,Därs. , s. fingren BtFinlH 2: 61( ffyngren), Tranér Anakr. (, )); pl. fingrar (HSH 1: 62() osv.), ss. n. = (Mark. 7: 33(NT ), Karlfeldt FlBell. ()) (() fingrer GR (), Swedberg SabbRo (, )); pl. best. fingrarna, äv. fingrarne, ss. n. fingren (GR 1: 46(), Strindberg TjqvS 1: 74(), SAOL()) l. (numera bl. vard.) fingerna (Petreius Beskr. 3: 27(), strindberg SvÖ 2: 25()) (() fingrana HB 3: (), VDAkt. , nr fingrene GR (), L. Paulinus Gothus JClaesson 12(). fingrena EkenäsDomb. 1: 77(). fingerne GR (), Sylvius Mornay (). fingeren GR 71(; möjl. sg. best.), Schroderus Comenius ()). Anm. Ehuru av maskulint genus redan i fsv. träffas termen ända fram mot start av talet jämförelsevis sällan i till detta genus hörande böjningsformer. Numera föredrages (utom i bet. 3) över hela Sv., såväl i tal som text, i